Etikettarkiv: Teknik

Jetlinemotor - 600 kg

Attraktionerna från insidan

Tidigare i september hade vi den årliga Edutainmentdagen på Gröna Lund. Då kommer elever från högstadiet och gymnasiet till oss för en fysik- och tekniklektion utöver det vanliga. Det är ju inte varje dag man får göra sannolikhetsberäkningar i ett lyckohjul eller undersöka tyngdlagen i Katapulten.

Varje år har vi attraktionstekniker ett teknikbord dit eleverna får komma och känna och klämma på lite grejor. Vad vi visar upp på bordet är anpassat utifrån de uppgifter eleverna ska lösa och många gånger måste de både åka en attraktion och besöka bordet för att kunna lösa uppgiften helt korrekt – till exempel för att lista ut hur Fritt fall drivs eller hur Jetline bromsas.

Vi började ha dessa stationer för några år sedan. Då var det väldigt lugnt. Folk gled förbi och man fick locka och pocka för att de skulle stanna till en stund. För tre år sedan var vi tre personer och kunde hålla undan utan problem, men förra året kom det jättemycket folk. I år var vi fem personer från början och vi hade fullt upp hela tiden. Vet inte riktigt vad det beror på men tror att lärarna blivit duktigare på att sälja in teknik till eleverna.

På ett tivoli har du ju alla möjligheter att göra tekniken levande på ett roligt och engagerande sätt. Allt blir ju roligare i verkligheten och roligast av allt blir det på ett tivoli. I år fick eleverna till exempel detaljstudera en av Vilda Musens vagnar som vi hade plockat ner då den ska iväg på reparation.

vild_mus

Vi har också mycket olika sorters teknik, så eleverna får möjlighet att bekanta sig med det mesta, allt från vad skillnaden mellan hydraulik och pneumatik är (se nedan*) till hävstångsprincipen. Tänk att i princip vem som helst kan lyfta en Jetlinemotor på 600 kg!

Jetlinemotor - 600 kg

Kan du lyfta jetlines Motor?

Mest nyfikenhet brukar magnetbromsarna väcka. I år hade vi en omagnetisk bromskniv från Twister som eleverna fick prova att dra igenom magnetbromsen. Då upptäckte de att det inte gick att göra snabbt och man kunde inte heller ta i alltför hårt, utan precis lagom. Mycket av det vi visar är inte avancerat utan mer smart. En sak som till exempel är otroligt viktig för oss är att bultar är ordentligt fastskruvade, men hur kollar man det? Vi kan ju inte gå omkring och provdra dem stup i kvarten. Vi använder oss av två enkla metoder. Det ena är en s.k. ”Hajnyckel” – en skiftnyckel som har en liknande stämgaffel i ena änden. Den använder man genom att slå på skruvar och muttrar och då hör man om någon del sitter löst. Det andra är att vi använder lackfärgpennor som vi ritar streck över skruv, mutter, bricka och materialet, när vi sen tittar på dessa detaljer så ser vi direkt om strecket har flyttat på sig.

Ett sådant här blogginlägg måste ju avslutas med en fråga, så här kommer den: Vad vi smörjer berg- och dalbanor med. Kan du gissa?

 

*Hydrauliska system använder olja, vatten eller någon annan vätska för att producera mekaniskt arbete. Pneumatiska system som används tryckluft, kväve eller någon annan gas. Hos oss använder till exempel Flygande elefanterna och Katapulten pneumatik för att lyfta/skjutas upp.

langdgrans

Alltså det där med längdgränser …

Varför har vi längdgränser och vem sätter dem? Det är något vi ofta får frågor om. Vår chef för Attraktionsteknik, Peter Andersson, reder ut begreppen.

Att vi har längdgränser har uteslutande med säkerheten att göra. Attraktionerna får gärna kännas läskiga att åka i, antingen genom sin höjd eller hastighet, men de ska alltid vara säkra.

På Gröna Lund finns sex attraktioner som har den högsta längdgränsen, 140 cm. Det är Insane, Jetline, Pop-Expressen, Fritt Fall, Fritt Fall Tilt och Katapulten. Dessa attraktioner utsätter kroppen för påfrestningar som man tål mindre bra om man är barn. Ett barn som inte har ett färdigutvecklat skelett klarar till exempel inte av att utsättas för G-krafter i samma utsträckning som en vuxen.

langdgrans

Många undrar varför vi har längdgränser och inte åldersgränser och det beror helt enkelt på att det kan skilja väldigt mycket i längd på till exempel två tioåringar. Då blir längdgränser mer tillförlitliga. Det är tillverkaren som bestämmer lämplig längdgräns, och anpassar säkerhetsanordningar och stolar efter detta. Längdgränsen fastställs sedan av en besiktningsman. En person som inte har längden inne riskerar alltså dels att påverkas negativt av attraktionen och dels att säkerhetsanordningarna inte fungerar optimalt. Det är därför vi aldrig tillåter någon som inte har längden inne att åka!

Fritt Fall, Fritt Fall Tilt Katapulten och Insane har även en övre längdgräns (195 cm). Det är för att byglarna där går över axlarna och därför kan vara svåra att spänna ordentligt på alltför långa personer. Den längdgränsen är dock inte lika strikt. Går bygeln att spänna är det fritt fram att åka.

Även om vi aldrig skulle tumma en millimeter på säkerheten har jag full förståelse för att det här med längdgränser kan innebära mycket frustration. En centimeter på fel ställe kan göra stor skillnad. Men då kan det vara bra att tänka på att det bara är 6 av 30 attraktioner som har den högsta längdgränsen och 14 som inte har någon längdgräns alls.

Jag vill också tipsa om vår mätstation vid Skrattkammaren. Där kan man få ett armband som visar vilken längdgräns man ”klarar” så slipper man bli mätt vid varje attraktion (och kanske bli nekad när man stått i kö länge).

Under skalet, Ny Teknik

Under skalet på våra åk

”Kul artikel – mer teknik!” hördes efter förra inlägget om Fritt Fall och hur vi gör om tornet blir strömlöst. Roligt när vi får kommentarer och frågor!

Därför vill jag tipsa om detta program, Under skalet från Ny Teknik där de nyfikna programledarna undersöker den häftiga tekniken bakom våra attraktioner tillsammans med just Peter Andersson, chef för attraktionsteknik.

Programledarna Jacob Norrby och Jan Herrlin gör ett studiebesök nere i verkstaden under Insane och synar dess gondol (som väger över 3 ton!) samt går in i House of Nightmares och pratar med vår projektledare för bygget om effekterna och alla avancerade animatronics i huset.

Under skalet, Ny Teknik

Fritt Fall kontrolleras dagligen.

Fritt Fall med fjärrkontroll

Idag har vi en gästbloggare igen, nämligen Peter Andersson som är chef för attraktionsteknik. Han kommer skriva lite mer tekniska inlägg för dig som vill grotta ner dig i tekniken bakom våra attraktioner. Första inlägget handlar om en funktion som vi utvecklade för Fritt fall och som blev så bra att den fortfarande köps av nöjesparker runt i världen.

Vi är bra på att utveckla attraktioner men visste du att vi även utvecklar tillbehör till attraktionerna? Det är inte jättevanligt och det jag ska berätta om nu tillkom mer eller mindre av en slump. Jag tänker på fjärrkontrollen till Fritt Fall.
Fritt Fall
När vi byggde om gamla utkikstornet till Fritt fall år 1998 gjorde vi självklart också en riskanalys. Ett riktigt dåligt scenario var om tornet skulle bli strömlöst med gäster i. Hur skulle vi hantera det?

Den första idén var att slå över till manuellt läge och köra ner gondolen, men på den tiden satt alla tre sektioner ihop, och den synkroniseringen krävde mycket av systemet vilket gjorde att vi fick många stopp. Att kunna köra i manuellt läge krävde inköp av ett reservkraftsystem vilket var väldigt dyrt. Det tog dessutom tid att ställa om till manuellt läge, vilket skulle leda till obehag för gästerna. En annan möjlighet var att en tekniker skulle klättra upp och rycka i kroken som håller fast gondolen. Inte heller det kändes optimalt.

Utsikten från Fritt Fall-tornets maskinrum

Utsikten från Fritt Fall-tornet, inget för den höjdrädda!

Det var då vår dåvarande tekniske chef fick en snilleblixt. Vad funkar utan ström och dessutom på stora avstånd? Jo, radiostyrning. Radiostyrning var inte så utbrett som lösning och på Grönan fanns ingen, men tillsammans med ett företag som jobbar med radiostyrning inom industrin togs den numera berömda fjärrkontrollen fram.

I de så kallade hämtarna, de röda kåporna i vilken kroken finns, sitter en mottagare. Vi har köpt en frekvens som är låst till oss och endast en sändare som är anpassad för den mottagaren kan kommunicera med den.

För själva kroköppningen har vi en batterilösning. Om du går förbi Grönan när det är stängt kan du se att hämtarna alltid är uppe i toppen. Där sitter nämligen batteriladdaren. Att batterierna är laddade kontrolleras varje dag.

Lösningen fungerar så smidigt och vår personal är så rutinerad att får vi ett driftstopp märker gästerna ingenting. Saknas ström finns ytterligare ett batteripack för att öppna byglarna. Det kan endast göras när gondolen är på backen. Det har också inneburit en otrolig tidsvinst då varje stopp kan åtgärdas snabbt.

När vi visade fjärrkontrollen för han som programmerat styrsystemet till Fritt Fall blev han alldeles lyrisk och tog den vidare till tillverkaren (Intamin). De valde att göra den till option på alla Fritt Fall-attraktioner de säljer och än idag säljer vi 7–8 enheter om året!

Fritt Fall kontrolleras dagligen.

Fritt Fall kontrolleras dagligen.

Undrar du något om tekniken bakom våra attraktioner? Ställ gärna din fråga i kommentarsfältet!

Hälsningar Peter